Förlängt

I snart två veckors tid har jag gått runt och haft ont i magen. Jag har trott att det berott på all spänning i väntan på besked om de nya tjänsterna på Försäkringskassan som jag har sökt. Men så kom äntligen beskedet, men inte försvann magvärken för det. Det kanske beror på att beskedet inte riktigt var det jag hade hoppats på. Jag hade såklart hoppats på en fast anställning (tillsvidare), men fick istället en tidsbegränsad.

Håkan och jag hade diskuterat innan hur jag skulle göra ifall jag fick en tidsbegränsad tjänst och bestämt oss för att jag i så fall skulle tacka nej och återvända till Posten. På Posten har jag ju en fast anställning som jag måste säga upp mig ifrån ifall jag väljer att fortsätta jobba på FK.
MEN när min chef kom och meddelade mig att jag fick en tidsbegränsad tjänst på samma avdelning som jag sitter nu så kunde jag inte tacka nej.

Jag ska alltså släppa mitt älskade Posten helt och hållet och hoppas på en förlängning på Försäkringskassan även efter sommaren. SÅ det är inte så konstigt att jag har ont i magen, men ibland så måste man våga chansa här i livet.

Jobbet på Försäkringskassan flyter på och jag lär mig lite nytt varje dag. Jag blir lite stressad över att hela tiden känna pressen att visa vad man går för och prestera bra. T.ex. hade jag en dag igår där jag satt med krångliga ärenden hela dagen som alla tog lång tid att göra och som jag sedan inte kunde slutföra och ta beslut på och sånt gör mig riktigt stressad. Men det är väl en vanesak helt enkelt.

Imorgon ska jag försöka hinna med ett besök på Posten innan jag börjar jobba. Jag måste ju städa ur mitt skåp och lämna tillbaka bensin- och nyckelkorten och givetvis kramas med alla mina goa postisar. Kanske ska in till chefen och säga upp mig också :-)

Hej svejs!