När jag hade hämtat hem Frida från kalaset följde hon med Emil hem till Timmie som bor på andra sidan Lindsdalsvägen. Det är så roligt för Emil att han har börjat leka mer och mer med Timmie, som är två år äldre. Förut har Lindsdalsvägen, med hastighetsbegränsning på 80, känts som ett stort hinder men nu är Emil så pass stor att vi låter honom gå över själv. Härom veckan fick han t.o.m. följa med Timmie och cykla till Magneten själv och det fixade de galant. Vår fina pojk börjar bli riktigt stor!
Eftersom ingen av barnen var hemma fick älsklingen och jag äta middag själva. Det kändes riktigt konstigt, tyst och lugnt. Vi kunde prata om allt möjligt utan att behöva tänka på smågrytorna (de som också har öron), eller är det bara vi som har en son som är grymt nyfiken och ska veta och förstå och få förklarat för sig allt som vi vuxna pratar om?
Vi åt ugnsbakad lax med potatis och romsås och en fetaostsallad till och jag knäppte upp en burk med Kopparbergs cider och Håkan drack vin trots att det är söndag. Det blev en riktigt mysig middag på tu man hand.
Imorgon är det dags för jobb igen. Egentligen skulle vi har kört igång med en ny organisation imorgon, men vi hann inte riktigt ned alla förberedelser så vi kör igång på tisdag istället. Den nya organisationen, Brev 2011, innebär att vi ska gå ut på två brevbärarturer och äta lunch emellan. Äntligen kanske vi får lite bättre lunchtider. Turerna är också uppdelade så att man både får köra bil och gå i trappor så att arbetet inte ska slita så på kroppen. Jag tror att det här kan bli bra om alla gör sitt bästa, fast det tar nog ett tag innan vi får ordning på alltihopa.
Nu ska jag borsta tanden och krypa till korgs.
God natt!
Kickin' and alive!
8 år sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar